elinikiruna

Så var vi här igen.
Haft besök i helgen, Rikards föräldrar och Henke, hans bror, med lille Hjalmar. De har hjälpt oss med panelbytet. Verkligen välbehövd hjälp. Sutteränghus är inte att leka med. Gubbarna har byggt upp en jätteställning så de kommer åt i slänten och det är inte lätt att göra på två. I går gasade de på rejält så nu är vi nästan klar med tre sidor. De har börjat riva på den fjärde och sista. Ska bli hur skönt som helst när allt är klart.
Jag har hållt på med målarpenseln så mina händer är helt nariga. Blåsor och gud vet vad. Så är det att ha hus.
Men det blir roligt sen när allt är klart. Känns skönt när man har gjort allt själv. Eller ja gubbarna gör väl det mesta, jag har ju bara målat. Men det måste också göras.

    Rikard jobbar hårt med rivningen.

Men är ganska nöjd med färgen. Siktade på en ganska ljus grön. Bra med ljus färg, man slipper måla lika ofta. Vi hoppas att det ska hålla lääääänge. Gavlarna skulle bli gråa men färgen var väldigt ljus så de ser vita ut men det går lika bra det. Man är mest nöjd att man har fått upp det på väggen *ler*

   Knappt man tror sina ögon.

Vägg nummer ett är klar. Det var också den som tog längst tid.
Men gubben fick fara på akuten mitt i allt. Spikpistol är inte att leka med. Sköt in en spik rakt genom fingret! Så det var bara att åka upp och sy. Nästa vecka var egentligen jobbvecka för gubben men men sjukskrivning. Inga bakterier eller smuts i närheten av fingret och en rejäl penicillinkur.
Stackars Rikard.



Det var bara tur, några mm längre ner så hade läkaren fått amputera från övre leden. Huvvaligen.
Nu kan man säga åt barnbarnen att Rikard verkligen gett allt i renoveringen.

Nej nu kanske man skulle gå och hjälpa till lite grann. Men det är ju söndag och färgen är nästan slut så jag har ingen panik. Imorgon får vi åka och hämta mer färg.
Mensvärken har dessutom satt in så jag är inte på världens bästa humör.
Kan vara ganska skönt att hålla sig inne. Bättre det än att släppa ut åskmolnet...
Harä!