elinikiruna

Lätt.
Det ögonblicket jag/Rikard bestämde oss för att vi var tillsammans.

Skrev mycket dagbok tidigare och hittade en som jag skrev i när jag och älsklingen blev ett par.
Bara några månader in i förhållandet så har jag börjat prata om barn.
Kan säga att innan det har jag verkligen ogillat barn, VERKLIGEN OGILLAT barn.
Det visar väl vad jag ansåg om vårt förhållande.
Beslutet att bli tillsammans var ett stort steg för mig som tidigare inte varit tillsammans "på riktigt" med en kille. Har aldrig tidigare haft ett seriöst förhållande.
Så steget att bli tillsammans var som sagt stort.
det ena ledde till det andra. Han bodde i Boden. Jag fick bra jobb i Kiruna, då tog vi beslutet att flytta ihop och bosätta oss i Kiruna. Rikard fick jobb här. Sedan efter ett tag tillsammans kom vi på att förlova oss. Två år senare blev det bröllop och kort därefter blev vår son till. Villa vovve volvo barn.
Så beslutet att bli tillsammans räknar jag som startskottet för vår familj.
Man skulle kunna säga att ögonblicket då Ivan föddes förändrade allt men det gjorde inte det. Det var bara ett naturligt steg för vår familj. Det förändrade vår livsstil givetvis men att bli tillsammans var det som satte bollen i rullning.
Bara det att jag kunde erkänna för mig själv att jag behövde en annan person. Jag behövde någon. Tidigare har jag alltid sagt att jag ska vara själv och att kärlek inte var något för mig. Men i och med Rikard förändrades allt. Jag fick en helt ny syn på livet.

Det är häftigt hur livet kan förändras på ett ögonblick.