elinikiruna

Mammaledighet är ingen ledighet.

De pappor (och det finns många av den varan) säger ibland skämtsamt och ibland på allvar att vara mammaledig är som att vara på semester. Ni mammor går bara på stan och dricker latte.

Jo vi går på stan för att få umgås med andra. Det är psykiskt och ibland också fysiskt påfrestande att vara ensam hemma med ett barn. En baby. Ännu mer om man har två stycken. Du måste hela tiden vara på topp för att se till så inget händer det lilla livet. Du har en liten som är helt beroende av DIG för sitt liv, sitt välbefinnande.

Pappan kommer hem och tror att man bara slöat hela dan för att man inte har gjort tvätten och lagat mat. Har du bara legat och myst med ungen hela dagen medan jag har jobbat hårt?

Att arbeta är inte samma sak. Du får mental stimulans på jobbet. När du har rast så har du rast. När barnet sover har du ingen rast; antingen får du dig en välförtjänt tupplur efter nattvak och blöjbyten och barnskrik eller så städar du undan efter en virvelvind. Du försöker hålla efter ett hus eller en lägenhet för till sist så svämmar det över med nedspydda kläder och bajsiga bodysar. Flaskor står uppradade och måste diskas och fyllas på. Du luktar spya och ditt hår är fettigt efter vaknätter och barn som sliter i det.

Nu har jag det inte riktigt så jobbigt men kan tänka mig att när man väl har det som värst att det då ibland kan vara skönt att ta en dusch och sätta på sig lite mascara och ta med den lille ut bort från allt stök och få sätta sig med sina vänner och skratta,prata och umgås en stund. Kanske få veta lite vad som händer runtikring en. Man vill inte heller mista sina vänner när man är mammaledig.
Men varför då gå ut och fika? Ja ibland kanske man inte vill ha mer disk hemma. Man kanske inte vill ta hem en massa kompisar när det ser ut som ettt bombnedslag.

Ni pappor som säger att mammaledighet är ledighet ni borde se till att vara hemma. Och nu menar jag inte att ni ska vara hemma samtidigt med mamman utan vara själv med ert barn; inte bara en timme eller två utan längre stund. En månad eller nåt. Ett halvår. Så ni får lite respekt för det mamman gör.

Dessutom om mamman har fullt upp hela dagen och ibland även hela natten med skrikande barn och smutsiga blöjor kan ni väl när ni kommer hem kanske laga mat. Ta barnet någon timme så mamman får ta sig ett bad, en dusch eller bara en stund för sig själv.
Beröm mamman för något hon gjort istället för att hacka på henne för att det ligger en stor hög med smutstvätt.
Krama om mamman och säg att hon är det vackraste som finns även om hon har spya i håret.
Pussa mamman och säg jag älskar dig och du är det finaste som finns.

Tro mig det behövs.

Nu har jag tur som har en karl som städar och diskar. Lagar mat och alltid säger jag älskar dig.
Ibland kommer det skämtsamma pikar om "lyxlivet" jag lever när jag är mammaledig. Då brukar jag påminna honom om vad jag gör hela dagarna. Det tror jag dessutom han säger för han vet att det retar mig ;) Rikard gillar att retas.
Men han är alltid hjälpsam och han tar hand om oss på bästa sätt.

R-E-S-P-E-C-T till de mammor som har det jobbigt och inte får någon positiv feedback från sin äkta hälft/sambo. R-E-S-P-E-C-T till de mammor som gör det här alldeles själv
R-E-S-P-E-C-T till de mammor som har barn som verkligen testar ens tålamod.

R-E-S-P-E-C-T

Men allt jobb är värt det när man ser det här :